let it loose
åh åh åh den där vidriga känslan!
när det har gått så långt så man faktiskt projicerar fram en verklig person som någon betydelsefull. som att det skulle vara riktiga känslor, när man inte ens känner människan. när man till och med är medveten om att det är bara psykets naturliga sätt att rädda en från insikten om totala fucking jävla ensamhet och att man är bortglömd av världen.
men nej.
här sitter man med sina fiktiva känslor och lyssnar på halvledsen kärleksmusik. som att man faktiskt har någon att tycka något om.
när det har gått så långt så man faktiskt projicerar fram en verklig person som någon betydelsefull. som att det skulle vara riktiga känslor, när man inte ens känner människan. när man till och med är medveten om att det är bara psykets naturliga sätt att rädda en från insikten om totala fucking jävla ensamhet och att man är bortglömd av världen.
men nej.
här sitter man med sina fiktiva känslor och lyssnar på halvledsen kärleksmusik. som att man faktiskt har någon att tycka något om.
Kommentarer
Trackback
